Besök
I veckan svulla vi glass med Tove och Jonte. Folke fick inte va med på kalaset eftersom han valde att gå och lägga sig för kvällen kl 17.30. Botvid kom bra överens med Jonatan som ni ser. Stämmningen var dock en aning trött eftersom merparten av oss gått upp typ mitt i natten.
Nu ska jag göra iordning mig inför dagen. Man får passa på när Folke sover och Botvid har ätit. Måste även ner till källaren och hämta åkpåsar till grabbsen eftersom vi ska kolla på brasan ikväll. Det blir traditionsenligt brasa i våra gamla hoods, rambodal. Förhoppningsvis får vi även med oss Håkan. Annars blir de bara hemma hos grabbsens morfar. Men först ska vi på 30-årskalas.
Busy day!
18 månader
Tråkigt inlägg men skisamma skriver dessutom med en hand, vänster...kramp
Påsk puss
Vi började dagen med morgonmys och puss på lillebror. Folke vill väldigt gärna dela med sig av sitt dagissnor till sin bror som låter som en skördetröska i lungorna nu. Vi håller tummarna för att rsviruset håller sig borta från Botvid! Folke har feber från dumma sprutan han fick i måndags på bvc. Vi tog Folkes 18 månaders kontroll lite i förskott och Botvids första kontroll då. Vi uppehöll nog stackars sköterskan i en timma med våra bojs. Som vanligt vred hon sig lite över Folkes vikt-kurva, men jag valde attt inte bry mig. Nu ska jag äta majskolv.
Förresten var mina små-kusiner från stockholm och faster med man här och luktade på lilla bäbis Botvid idag. Det var trevligt! Uppskattade presenter också! Nu hoppas vi på en lung natt med Folke-feber och Botvid-snutt-amma.
de två bröderna Dahlberg
Folke D 2009-10-27
Botdvid D 2011-04-09
första veckan...
Nu har första veckan gått som storfamilj, och tvåbarnsmamma. Det har hitills gått väldigt bra faktiskt. Återhämtningen efter förlossningen har gått över förväntan, och jag får hela tiden påminna min ömgivning om att det faktist bara gått en vecka sen jag födde barn och jag är liite trött efter nattammning och sånt. På tal om ammningen, det går mycket bättre än de gjorde med Folke, och jag sa innan vi fick Botvid att jag ville allafall amma minst ett halvår den här gången (amma fyra månader med Folke). Men jag har märkt att jag glömt bort hur jobbigt det faktiskt är. Man blir sjukt låst.. så, jag kommer troligtvis inte orka längre än jag gjorde med Folke. Idag var jag dessutom ensam med barnen hela morgonen och förmiddagen, Martin var och jobbade lite. Det gick över förväntan! Folke är helt kär i sin lillebror och pussar honom och kramar honom hela tiden och blir vansinnig om han inte får pussa för hårt haha. Botvid "pussar" tillbaka genom att suga på Folkes kind som att det vore tutten haha! Sjukt sött! Som ni förstår blir de förmodligen inte lika bra uppdatering nu. Men jag ska göra mitt bästa!
Har ni några nya frågor nu, efter förlossning och allt så är de bara att komma med dom så ska jag svara så gott jag kan! 
Botvid 2011-04-09
Kl 14.00 föddes Botvid Knut .... Dahlberg. Folke är superstolt och vill klappa och krama. Förlossningen tog 2,5 timma och gick skapligt bra...
gravid status:
kl 01.06
städa lite
Vi städade lite imorse. Folke passade på att hjälpa till. (snygg min jag har förövrigt haha!)
Här kan ni ju även se lite av lägenheten,(hallen med sin lilla "minnesvägg" med plats för diverse konstiga fula märkliga och fina minnen)
Lite uppdatering på gravidfronten: Jag hade gått ner ett kg (?) Jag var nu öppen mellan1-2cm och slemmproppen gick när BM gjorde hinnsvepningsförsöket (som lyckades alltså!) Så nu är ju apparaten på gång allafall. Fårgan är hur lång tid det tar bara....borde väll kanske packa väskan åtminstonde...
Fler frågor och svar!
Jag har själv idag ett halvtidsjobb men inte någon utbildning (att börja plugga har jag egentligen ingen vidare lust med för tillfället pga att jag inte vet "vad jag vill bli"). Och eftersom jag har ett jobb så tycker jag att jag klarar mig just nu och vill inte lämna jobbet för att hoppa på något jag inte vet om jag vill... Däremot vet jag att jag skulle vilja skaffa barn inom en snar framtid... men är lite osäker på hur det skulle ordna sif med ett halvtidsjobb och ingen utbildning?
1. Studerade du när du väntade ditt första barn? Och hur löste du det då? :) Eller jobba du? Eller var du arbetssökande?
Jag känner inte att jag behöver göra allt i "rätt ordning" - först utbildning - jobb och sen barn.
Trots att jag vet att det nog skulle underlätta i många lägen rent ekonomiskt... Men vem säger att en utbildning på 5 år ger jobb efteråt (idag?) Och jag vill inte vänta i flera år till och nästan passera 30år-strecket innan jag skaffar familj. (är idag 22)
3. Hur tänker du kring det det är med "karriären" och hur har du/ni löst det hela? (kanske en stor och svår fråga..)
4. Hur tycker du att det funkar att ha familj som ung? :)
5. Var dina graviditeter planerade? :)
Jag tycker du verkar ha en underbar familj och det är jätte roligt att få följa dig via din blogg! Du verkar vara en spännande och härlig person som ger mig inspiration och livslust! :) Lite som "kan du så kan jag" Hoppas bebisen i magen vill titta ut snart! Tack för en bra blogg! :)
/Elena
1.Jag tog studenten 2007. Vi börjar så. Sedan dess hae jag jobbat (för att förenkla de hela) på camping 4 sommarsäsonger i rad. Mellan säsongerna har jag arbetat på diverse ställen men främst som instruktör/lärarvikarie i dans,vattengymnastik,barngymnasik,basgymnastik, cirkelträning och diverse andra träningsformer. Mesdadels på Medly (centralbadet här i stan) men också på Korpen och lite olika skolor som lärar vikarie. Jag varvade de jobben med demo-jobb. (typ bjuda folk på mat i affär) men även event grejer som att gå runt en hel dag i chiqita klänning och dela ut bananer. Hösten 2008, gjorde jag precis som du och hoppade på en utbildning fast jag igentligen inte hade jätte stor lust "bara för att man skulle". Jag pallade tre månader typ och sökte jobb under höstlovet. Fick tre intervjuer och ett jobb och hoppade av skolan. Jobbet var en deltidstjänst på 25 % på mc donalds och 125 hade sökt jobbet. Kände mej inte lite stolt. Men de var de värsta jobbet jag vart med om. Arbetskamraterna var hemska (inte allla) och jag grät varje dag jag kom hem från jobbet.
Så jag sa upp mig och fick erbjudande att arbeta som platschef på campingen jag hade jobbat på två sommrar tidigare. Jag började arbeta där i maj 2009 (när jag väntade Folke) det var hårt jobb och jag jobbade mycket ensam den första tiden. När jag hade "skolat" in tjejerna som skulle sommarjobba fick jag akut åka in till förlossningen pga buk-smärtor och fick reda på att de var njurgrus. Jag blev sjukskriven för det, och foglossnining plus att jag var utbränd. Men min SGI (sjukpenninggrundad inkomst) blev dessbättre baserad på min lön från det jobbet, dvs att dom räknade min månadsinkomst därifrån, som var skapligt bra, till min årsinkomst. SÅ. Jag fick relativt hög årsinkomst trots att de var ett sommarjobb. Dock failade allt när det blev ett glapp på en dag, från att min anställning och sjukskrivning tog slut till att jag gick (ja,höggravid) till arbetsförnedringen (ams). Så min sgi nollställdes och jag fick existens minimum under folkes första halvår. Men sedan kunde jag ta dagar enligt min sgi. (som jag lyckats behålla nu till nästa unge också!)
Ang. fem års utbildning, så är min sambo ett levande bevis på att de inte är säkert att man får jobb efter utbildning. Han har en master examen i Konstnärlig media gestalning (tror den hette så) och jobbar nu heltid på en fabrik som operatör. Han söker naturligtvis jobb som har med utbilningen att göra fortfarnde men problemt är att de inte finns många jobb inom den sekorn.
3. Som det ser ut nu har Martin snart jobbat ett helt år som operatör, med visstidsanställning. Dock har han snart en årsinkomst så att han kan om han vill ta ut föräldrarledigt. Självklart hoppas vi att han så småningom får fast jobb där. Men nu kommer han att gå ner i arbetstid till 75% och ta föräldrarledigt resterande i tre månader frammåt. Allt för att vi vill få en bra start med nya familjemedlemmen. Sedan har han (om han får behålla jobbet) semester i fyra veckor i sommar. Jag har sökt till turistakademin i Söderköping (en ky-utbildning på två år) till hösten och då kan han vara ledig om jag kommer in. Börjar dock tveka. Känner att jag vill jobba och har lite kontakter här och där. Men om de inte blir plugg för mig är jag förmodligen mammaledig i ett år allafall. Sen får vi se...
4. Det fungerar. Men...samhället jobbar ofta lite emot en om man inte har ett fast jobb tex. Det viktigaste tror jag är att man allfall har en skaplig buffert med sparade pengar om man vill leva någorlunda "normalt" typ bo i en hyresrätt, ha en bil, äta den mat man vill ha...typ morgonjos och ost är ju endå en lyx. Man kankse inte måste köpa det varje månad. Jag var ju väldigt först utav mina vänner med barn. Och väldigt först med att snart ha två. Man behöver tänka på att ge sina jämnåriga vänner lite tid att smälta att man faktiskt har barn. Det tog ett tag för oss. men nu är dom ofta här och busar och hjälper till och leker med Folke. Man kan känna sig väldigt ensam och ska nog vara beredd på att bli ifrågasatt och hånad för att man väljer att ha familj tidigt. Har fått MÅNGA dumma kommentarer denna gången jag varit gravid. I stil med "värst va ni va heta på gröten osv" Men de finns inga rätt och fel. Känner man att man vill så måste man inte göra som andra tycker. Kom häromdagen på att jag tex inte varit ute på krogen på två år....tror inte jag missat så jätte mycket...
5. I svepet runt mc-donalds jobbet, fick vi reda på att vi kanske inte skulle kunna få barn på naturlig väg pga att min sambo hade haft tesikelcanser och fått cellgifter för det. Läkarna sa att man inte kunde veta om de skulle "sluta funka" om en dag eller om tio år typ. Så om vi ville ha barn naturlig väg tyckte hon att vi kunde börja försöka om vi ville. Så då sa vi väll att de fick bli om de blev lite med första barnet.
Den andra graviditeten var ungifär samma inställnig till. Vissa kan nog tycka att de är oansvarigt men de är upp till dom då. När vi väntade Folke kände vi att jag nog skulle utbilda mig efter mammaledigheten och att vi skulle vänta med syskon. Men det ändrade sig med tiden och jag hade inga p-piller. Jag blev gravid när folke var 9 månader, och det var VÄLDIGT blandade känslor. Men samtidigt så känns de skönt att få småbarnsåren lite forkortade ju närmre man har mellan syskonen. Nu är vi bara posivtiva än så länge men medvetna om att de kommer bli förjävla jobbigt i början, men snart är blöjorna borta, och jag kanske kan börja komma tillbaka på fötter med mitt eget liv :)
Hoppas du har fått någorlunda bra svar! Vill också säga att det är jätte kul att få sånna här snälla kommentarer. Man blir så glad och lite stolt! :P
vad bra svar och vad modig du är som skriver vad du verkligen känner och inte ba "nej allt är fiiinfint vi svävar på moln och jag mår toppen". även om jag inte har unge förstår jag dig! puss på dig och lycka till nu med förlossningen. oh, på tal om det: en fråga dök upp! nu när du varit med om en förlossning och vet hur ont det gör, är du rädd för nästa då? /amanda
Tack amanda! Jag känner att jag är lite trött på folk som målar upp en bild av att allt skålle va rosa och fluffigt. Det är mycket äggkladd i håret och bajstorkande. Men det är också MASSA kramar och blöta barnpussar som lyfter upp allt äggkladd. (och sjukdommar) Jag är livrädd inför nästa förlossning. Och nu är den närmre än man vågar tänka på..Eftersom jag vet hur pass förbannat och det gjorde. Framförallt efteråt när man ville ha sittring med sig vart man än gick. Men jag var väligt fokuserad under min förra förlossning (förutom när jag sjöng roger pontare en stund) och grät och skrek inte av smärta trots att de var juobbigt. Jag tror att många har bilden av en flåsande gråtande skrikande kvinna som media målat upp. Så var de allafall inte för mig. Jag var fokuserad och gick in för det, och gick in i mig själv också tror jag. Så vi får väll se. Tror att jag kommer tjuta och skrika den här gången bara för det haha! En sak är allafall viktigt, och de är att man lyssnar till 100% på personalen och gör som dom säger. Tack för din fråga!
Svar på frågorna!
Vad ska bebisen heta? Vet ni om det är en pojke eller flicka? Och när är det dags?! Gud, det måste va jättespänannde :):) blir det några OL-tävlingar i vår?
/Matilda
Bäbisens namn är faktiskt hemligt den här gången! Vi vet inte om det är en flicka eller pojke, men vi är helt övertygade om att det är en liten kille till! Jag har gått över tiden 3 dagar nu, vi skulle haft den 31 mars. Så nu väntar och väntar vi! Ol-tävlingar (orienterings tävlingar, för er som ej kan förkortningen) lär det verkligen inte bli i vår. Man ska helst vänta med träning två månader efter en förlossning till man blivit undersökt av sin barnmorska att allt läkt som det ska. Annars finns risk för något som kallas framfall, och de får ni googla för mer inngående info om ni vill veta vad den är... och som mitt tillstånd är nu (foglossning, är inget som tyvärr försvinner bara direkt efter förlossningen) så kommer de nog dröja till slutet av sommaren innan jag kan jogga/löpa normalt med tanke på hur lång tid de tog förra gången. Man får typ rehab-träna efter en (två) graviditeter om man har haft foglossningsbesvär. Däremot kommer jag säkert ta med mig barnen på en eller två tävlingar för att känna stämmningen lite :)
Hur känns det att snart vara tvåbarns mamma? :)Lycka till med allt!
/Anonym
Det känns faktiskt lite otäckt. Jag har haft "förbjudna" tankar om att jag inte vill ha de nya barnet. Sjävlklart kommer man älska båda lika mycket, men jag har så svårt att förstå att det ska komma en till som man kommer älska lika otroligt mycket som Folke. Jag tror att ni som har barn förstår att man kan tänka så, och jag tror inte att det är ovanligt. Tack så mycket för din fråga!
1. Hur länge skolade ni in Folke? Och hur länge per dag tills han var "inne"?
2.Skulle du inte vilja jobba på en camping efter mammaledigheten?
3.Kan Folke några ord och vilka i så fall?
Kram och VARMT lycka till till min vän SuperSnällaSilverSara!
/Karro
1. Vi (jag, eftersom Martin inte hade möjligheten) skolade in Folke i 2 1/2 vecka (!) det berodde på att vi hade såkallad gruppinskolning. Dom stratade en helt ny avdelning där han går och allt var jätte knasigt och tog super lång tid. Vi var alltså 12 barn och 12 vuxna där sammtidigt. Fröknarna valde att börja med de barn som hade föräldrar som skulle tillbaka till jobb. Så vi fick vänta tills sist. Det gick väldigt bra för Folke trots att han är lite reserverad och vill inte gärna att andra barn ska vara för nära. Så de tog väl typ två veckor kan man säga. Han var där fem timmar om dagen då. Jag har 15 timmar i veckan och han går fem timmar per dag tre dagar i veckan, vilket jag tycker är lagom för hans ålder.
2. Den här frågan har jag själv ställt mig många gånger. (Karro och jag är fd jobbarkompisar och väntade barn samtidigt som vi var platschefer på varsin camping som hade samma ägare, dvs våran chef) Jag jobbade ju faktist i sommras på en camping på vikbolandet. Det var jätte roligt. Problemet är att det alltid blir så lång resväg, plus att man kanske behöver två bilar, vilket är dyrt. Så jag skulle faktist kunna tänka mig att jobba i reception, närmre stan eller i stan, eller på något fik/restuarang...eller liknande. Men jag har ju faktiskt sökt till turistakademin i Söderköping till hösten. Men de beror på hur familjesituationen med jobb och liknande ser ut. (jobb, eller inte, för min sambos del som gärna vill vara pappaledig om det skulle funka.)
3. Voff voff, hej, tack, mamma, pappa, lampa. Han pratar inte så mycket själv med förstår JÄTTE MYCKET!
Häromdagen hade vi en konversation.
Folke: Mamma?
Jag: Ja, Folke, vad är det ?
Folke: (säger inget, utan gör sin lilla teater-min-nöjd-med-sig-själv-face)
Jag: Vad det bara det du skulle säga?
Folke:...bajs!
Och då skrattade vi väldigit mycket åt honom! Så han kan nu även säga bajs också!
Hur förbereder ni er för barn nr 2 och hur känns det att bli två brarns mamma?
/Anonym
Vi har plockat upp alla Folkes gamla saker som, vaggan, baby-sittern (som är populär hos Folke fortfarande tydligen) baby-gymmet, dom små söta kläderna. Vi har även köpt en ny bilstol eftersom vi lånade sist. Och en syskon-vagn hittade vi bra begagnat den här gången. Vi har läst en bok och spöket laban som får en lillasyster, inte med meningen direkt för att prata om det, utan för att Folke älskar den boken.
Vi har med oväntat bra resultat (och lite mer gnäll än vanligt) lärt Folke att nappen har man endast i sängen och på sov-stunden på dagis. Och INGEN annan stans. Blir man ledsen får man ha sin favorit elefant till tröst. När vi kommit in i rutinerna med det nya barnet har vi planerat att återuppta pott-träningen igen som kom lite på efterkälke nu. En sak i taget! Och hur det känns svarade jag på här ovanför...
Hur gammal är söt-Folke? Å hur länge har du och din man varit tillsammans?
/Anonym
Folke är 1 år och 5 månader. Född i Slutet av oktober 2009. Martin och jag har varit tillsammans sedan sommaren 2007. Vi blev störtkära och har varit och är det sedan dess! Så långt som giftemål har vi inte kommit än utan är endast sambos än så länge!
Tack för era roliga frågor! Jättekul och bra för mig att fundera lite på! Om de va någon som missade frågestunden får ni gärna komma med dom i efterhand!
sliten
Såhär mår man när man är övergravid trött och sliten, och dessutom pysslar om en 17månaders med feber runt 40 grader...känns som att de inte kunde kommit mer passande! Nu när Martin kom hem efter jobbet förstod han att de var ohållbart att jag skulle ta hand om Folke imorgon när han är såhär sjuk. Så han har tagit ut tillfällig föräldrarpenning. Skönt. Känns lite tryggt, de värsta som finns är att känna sig hjälplös när dom små är sådär sjuka urk!
sjukling
Den här lilla hjälplösa killen blev sjuk igår! Feber, tänder på väg otäck hosta och snuva. Lillalilla vän! Jag är så känslig nu så jag börjar typ gråta när han är hjälplös febrig och gnällig. Han vill allra helst vara nära mamma och pappa hela tiden. Förut la han sig på min arm i våran säng och somnade, sen sov vi båda två till Bo caspers samlings skiva. Kul med så mycket frågor! Nu ska jag sätta mig och knåpa ihop svaren!
Jag vill också ha frågestund!
(Vill även tacka er som faktiskt ofta kommenterar, jag har nog aldrig fått elaka kommentarer! KUL :)
bagarstugan
Idag blev de minsann en liten tur till bagarstugan. Jag blev stjussad princip från dörr till dörr :) De va skönt att göra nått och klä på sig normala kläder. Håkan bjöd på fika som minsann inte dög till herr dahlberg. Nu ligger han och sover i sin älskade säng med sina gosedjur. Här är några bilder från imorse. Nu ska jag gå på min godispåse från candyland innan Håkan kommer hit. Vi ska nämligen va så orginella att vi ska äta taccos! Hallelulja
