Skulle vart idag. Kan väll erkänna att jag är lite bitter. Ville ju ha en mars bäbis. Förvisso är inte dagen slut än..

Iddag när jag lämnat Folke på dagis började jag tjuta när jag mellanlandade på en alkisbänk på vägen hem. Kände mig så fruktansvärt hopplös och trälig och hade ont som fan. hade max 100 m kvar hem men kändes som en mil. Som tur är kom storasysteryster till min undsättning och hämtade Folkis dagis. Skönt! Vad skulle man göra utan er som hjälper till!? Nu är jag återigen på kryck-stadiet. Haltar fram i lägenheten. Imorn ska jag försöka stimulera folke bus h'är hemma. Lär väl sluta med en del utbrott från hans sida.
Hoppas bäbisen kommer imorn som ett skämt :)




Folke njuter nu när solen kommer fram ibland! Här i lekparken precis utanför dörren!