ursäkta förlåt. har gått och dött dödens död. trötthetsdöden. det händer. det händer oftast minst en gång om dagen. oftast i folkes rum. då ber jag barnen att förstå, förstå att mamma är trött. mamma har dött dödens död trötthetens död i en hög i ett barnrum med gamla välling flaskor och tvestjärtar. oftast för det mesta får jag hjälp att ta mig därifrån, men när jag är själv med barnen och dom tjuter så att öronen trillar av ikapp med varran, då är det svår att ta sig upp. då är de svårt att va supermam. det är då, dom dagarna det oftast uteblir små rosa pluttiplutt blogginlägg om tussiga små bäbisar som är rena och glada. det är då jag känner att jag lever. det kände jag idag. jätte mycket.

god natt